

Vattenfalls underliggande rörelseresultat för de första nio månaderna av 2025 steg med 33 procent till 21,5 miljarder kronor, drivet av bättre prissäkring på kontinenten och starkare bidrag från kärnkraft och handel. Detta visar på bolagets förmåga att navigera volatila energimarknader under energikrisens efterverkningar. Trots lägre elpriser i norra Sverige påverkades inte den övergripande trenden av fossilfri omställning negativt.
I tredje kvartalet ensamt ökade det underliggande rörelseresultatet till 6,2 miljarder kronor från 1,4 miljarder kronor föregående år, tack vare säsongsbetonad vindkraftproduktion och stabil kärnkraft. Det rapporterade rörelseresultatet landade på 3,4 miljarder kronor, medan periodens resultat var stabilt på 2,3 miljarder kronor. Jämfört med tredje kvartalet 2023, som präglades av förluster på grund av låga priser, markerar 2025 en tydlig återhämtning.
Marknadsinfluenser som stigande gaspriser i Europa, med TTF-noteringen runt 30 euro per MWh, lyfte Vattenfalls säkrade positioner, där 80 procent av 2025 års exponering är låst till gynnsamma nivåer. Europeiska grossistpriser varierade mellan 50 och 70 euro per MWh i tredje kvartalet, medan nordiska priser decouplerades med under 10 euro per MWh i norra Sverige på grund av stark hydrologi. Analytiker från Reuters noterar att resultatet överträffade förväntningarna på 20 miljarder kronor för de nio månaderna, främst tack vare kärnkraftens och vindkraftens motståndskraft.
För att illustrera de finansiella nyckeltalen presenteras följande tabell med jämförelser:
| Period | Underliggande rörelseresultat (SEK mdr) | Rörelseresultat (SEK mdr) | Periodens resultat (SEK mdr) |
|---|---|---|---|
| Jan-Sep 2025 | 21,5 | 17,8 | 13,1 |
| Jan-Sep 2024 | 16,1 | 33,8 | 28,3 |
| Jul-Sep 2025 | 6,2 | 3,4 | 2,3 |
| Jul-Sep 2024 | 1,4 | 1,2 | 2,1 |
Dessa siffror understryker Vattenfalls fokus på underliggande prestanda, exklusive engångsposter som försäljningar av vindprojekt 2024.
Vattenfall avancerar i kärnkraftsprojektet på Väröhalvön i Sverige genom att gå vidare med två leverantörer av små modulära reaktorer (SMR), som erbjuder skalbara enheter på 300–500 MW med lägre kostnader än traditionella reaktorer. Målet är 1–2 GW ny kärnkraft till 2035 för att ersätta utgående anläggningar som Ringhals, i linje med EU:s mål om 45 procent fossilfri elproduktion till 2030. Urvalet av leverantör förväntas i första kvartalet 2026, med investeringsbeslut 2027, stödd av svensk politikvändning 2024.
Inom vindkraft har Zeevonk-projektet i Nederländerna, med 900 MW havsbaserad vind och 120 MW flytande sol, godkänts i två faser för att anpassa sig till fördröjda vätekrav. Detta stämmer med holländska mål på 21 GW havsbaserad vind till 2030, medan Vattenfalls holländska portfölj nu når 2 GW, inklusive Hollandse Kust Zuid. I Storbritannien fattades investeringsbeslut för Clashindarroch II, en 50 MW onshore-extension som ska förse 61 000 hem med 140 GWh årlig produktion från 2027, finansierad via CfD-auktioner.
Solenergi expanderar genom invigningen av Tützpatz i Tyskland, en 55 MW-anläggning med agrivoltaik som kombinerar solpaneler med betesmark för får, producerande 50 GWh per år. Projektet stödjer effektiv markanvändning mitt i protester mot jordbruksomvandlingar och gynnas av EEG-subventioner på 0,08 euro per kWh. Dessutom erhöll Vattenfall koncession för Luleå-kraftledningen i norra Sverige, en 400 kV-linje som ökar kapaciteten med 2 GW för elektrifiering av stålindustri och datacenter.
Kundlösningar inkluderar nya biometanavtal för 20 procents CO2-reduktion hos industrikunder och AI-baserade appar för 10 procents minskad topplast hos en miljon hushåll. CO2-utsläppen sjönk 15 procent till 5 miljoner ton under de nio månaderna, med förnybart andel på 75 procent. Mer detaljer finns i Vattenfalls Q3-pressmeddelande.
Lista över affärshändelser i tredje kvartalet:
Optimera din elförbrukning genom Vattenfalls nya AI-verktyg för att minska topplaster och spara kostnader, särskilt under volatila priser.
Överväg biometanlösningar om du är industrikund för att uppnå upp till 20 procents lägre utsläpp utan stora investeringar.
Följ marknadstrender som stigande kontinentala priser för att planera långsiktiga energikontrakt.
Anna Borg, VD sedan 2020, betonar finansiell disciplin i Q3-kommentarerna och kopplar vinsten till säkring och handel, men varnar för pr volatility. Hon lyfter behovet av publikt-privata partnerskap för nät och kärnkraft, som i hennes februariintervju med Invezz om starkare EU-nät. Under hennes ledning har gröna investeringar dubblats till 50 miljarder kronor årligen, och hon ser hållbarhet som affärsvärde inför COP30.
Bredare utmaningar inkluderar vindtorkor och regulatoriska förseningar i Europas skifte till 80 procent förnybart och kärnkraft till 2050, enligt IEA. Vattenfall kontrar konkurrenters pauser, som BP och Shells vindkürningar 2024, med EU Green Deal-stöd på en biljon euro. Risker som geopolitik och val, inklusive svenska subsidier 2026, påverkar, men resultaten stärker Sveriges ekonomi där Vattenfall bidrar med en procent av BNP. Se 2023 års hållbarhetsrapport för mer.
Underliggande rörelseresultat exkluderar engångsposter för att visa kärnverksamhetens prestanda och steg för Vattenfall till 21,5 miljarder kronor för de första nio månaderna, en 33-procentig ökning. Ökningen kom från bättre prissäkring i Tyskland och Nederländerna, upp 20 procent på grund av gasvolatilitet, plus högre kärnkraftsproduktion efter underhåll. Detta motverkade lägre nordiska hydrointäkter från 50 procents prisfall i norra Sverige, och stärker bolagets position i fossilfri omställning trots marknadsskillnader.
Q3-resultatet på 6,2 miljarder kronor underliggande rörelseresultat finansierar projekt som SMR på Värö och vindexpansioner, i linje med målet om noll nettoutsläpp till 2040. Vinsten från handel och kärnkraft, bidragande 2,5 miljarder kronor, möjliggör 35 miljarder kronor i capex för förnybart. Strategin alignar med EU:s REPowerEU, men utmaningar som hydrovariabilitet kräver flexibilitet, som Borg betonar i sin analys av prissvängningar.
SMR är små, fabriksbyggda kärnreaktorer på 300–500 MW som är modulära och billigare att bygga, runt 5–7 miljarder euro per GW jämfört med traditionella. Vattenfall avancerar med två leverantörer för Värö för att ersätta Ringhals och nå 1–2 GW ny kapacitet till 2035, stödd av svensk politikvändning 2024. Detta stödjer EU:s 45-procentiga fossilfria elmål till 2030 och erbjuder lokal stabilitet med befintlig infrastruktur, trots globala förseningar som NuScale-projektet.
Agrivoltaik kombinerar solpaneler med jordbruk, som betesmark under panelerna i Tützpatz, 55 MW som producerar 50 GWh årligen på 100 hektar. Projektet, Tysklands största, minskar markkonflikter genom dual användning och gynnas av EEG-subventioner. Fördelarna inkluderar högre solenergiutbyte via skuggning för djur, stöd för hållbart lantbruk mitt i protester, och Vattenfalls 1 GW solpipeline i Tyskland.
Risker inkluderar capex-tunga investeringar med skuld/EBITDA på 3x, enligt S&P Global, plus policyförändringar som fördröjd EU-nätfinansiering. Geopolitiska spänningar, som Mellanösternkonflikter, kan höja gaspriser och påverka säkrade positioner, medan nordiska prisskillnader utmanar hydrointäkter. För experter: Diversifiera med hedging, men övervaka val som svenska 2026 för kärnkraftssubventioner, och permitting-fördröjningar i Nederländerna genomsnittligt två år.
Jämfört med Q3 2023:s förlust på 2,2 miljarder kronor visar 2025 en stark återhämtning till vinst, driven av vind och kärnkraft upp 15 respektive 5 procent. Till skillnad från 2024:s engångsvinster från försäljningar är 2025 underliggande tillväxt hållbar, slående 5 procent högre obligationer post-rapport. För investerare signalerar det stabilitet i Sveriges 1-procentiga BNP-bidrag, men varna för volatilitet; diversifiera med fokus på gröna obligationer och EU Green Deal-stöd för långsiktig avkastning.
EU:s REPowerEU minskar fossilberoende till 2030 och stöder Vattenfalls Zeevonk och Clashindarroch via subventioner som holländska havsvindmål och brittiska CfD. Green Deal:s en biljon euro finansierar nät som Luleå-ledningen för 30 procents efterfrågeökning från elbilar. Utmaningar inkluderar permitting-bottlenecks, men politiken accelererar fossilfrihet, reducerande Vattenfalls CO2 med 15 procent till 5 miljoner ton, mot 100 procent fossilfri generation till 2030.
