Monday 19 January 2026
Dagens namn: Henrik
Huvudregeln för utdelning är det sätt som de flesta företagare i fåmansbolag använder för att beräkna hur mycket utdelning de kan ta ut till lägre skatt (20%) istället för högre kapitalinkomstskatt (ca 30%). Regeln utgår ifrån att bolaget har betalat ut löner och gjort pensionsavsättningar – desto mer löneunderlag, desto större utrymme för lågbeskattad utdelning.
För dig som driver fåmansbolag handlar det konkret om att maximera skatteeffektiviteten: genom att ta ut rimlig lön varje år skapar du lönebaserat utrymme som du sedan kan utnyttja vid utdelning. Det här är kärnan i så kallade 3:12-reglerna – ett komplex av regler som styr beskattningen av utdelning från kvalificerade andelar.
Skillnaden mot förenklingsregeln är att huvudregeln tar hänsyn till faktiska löner medan förenklingsregeln bara ser till bolagets kapital (omkostnadsbelopp). För 2025 bygger lönebaserat utrymme på en schablon på 9,6% av utbetald kontant lön upp till 12,4 prisbasbelopp, enligt Skatteverkets officiella tabell.
Tre saker att ha klart för sig direkt:
Lönebaserat utrymme är helt enkelt den del av ditt gränsbelopp som beräknas från utbetald lön. Den praktiska fördelen är att även om bolaget inte har särskilt stort eget kapital kan du ändå få ut betydande belopp till låg skatt – om du betalat ut ordentlig lön.
Underlaget för beräkningen bygger på kontant utbetald lön under beskattningsåret. Det betyder löner till dig själv som aktieägare och eventuella anställda som är närstående (make/maka, barn över 18 år med andelar, med flera). Pensionspremier räknas också med, liksom sjuklön och andra kontanta ersättningar som beskattas som tjänsteinkomst.
Det som inte räknas är lön till anställda som inte är närstående – den påverkar inte ditt gränsbelopp. Däremot räknas lön till make/maka som arbetar i bolaget, vilket kan vara ett effektivt sätt att bygga lönebaserat utrymme snabbare.
Från och med 2025 är schablonprocenten 9,6%. Det betyder att du multiplicerar din totala kontanta lön med 0,096 för att få fram det lönebaserade utrymmet. Tidigare år (2023–2024) var procenten något lägre (ca 8,75–9,1%), så beräkningar måste alltid göras utifrån det aktuella årets siffror.
Maxgränsen för löneunderlag är 12,4 prisbasbelopp. För 2025 ligger prisbasbeloppet på 59 700 kr, vilket innebär att du kan räkna på maximalt 740 280 kr i löneunderlag (12,4 × 59 700). Löner utöver det ger inget ytterligare lönebaserat utrymme – men de påverkar såklart din egen inkomstbeskattning och sociala avgifter.
| År | Schablonprocent | Prisbasbelopp (kr) | Max löneunderlag (kr) |
|---|---|---|---|
| 2025 | 9,6% | 59 700 | 740 280 |
| 2024 | 9,1% | 57 300 | 710 520 |
| 2023 | 8,75% | 54 900 | 680 760 |
Säg att du betalat ut 500 000 kr i kontant lön under 2025 (inom maxgränsen). Ditt lönebaserade utrymme blir då 500 000 × 0,096 = 48 000 kr. Det här beloppet kan du ta ut som utdelning och beskattas med 20% istället för som kapitalinkomst (ca 30%).
Om du istället betalat ut 800 000 kr i lön, begränsas underlaget till 740 280 kr (12,4 prisbasbelopp), vilket ger lönebaserat utrymme på 740 280 × 0,096 = 71 067 kr. Ingen del av lönen över taket räknas med.
Att faktiskt räkna ut ditt totala gränsbelopp görs i blankett K10, som du fyller i tillsammans med din inkomstdeklaration. Men det lönar sig att göra en egen enkel beräkning i förväg så att du vet vad du kan ta ut.
Allt du tar ut i utdelning upp till detta gränsbelopp beskattas med 20%. Utdelning däröver beskattas som vanlig kapitalinkomst (ca 30%).
För mer detaljer om själva beräkningsmetoden i K10, se Skatteverkets guide om utdelningsbeskattning.
Förenklingsregeln utgår från bolagets omkostnadsbelopp – alltså vad du och eventuella andra ägare betalat för aktierna plus tillskjutet kapital. För 2025 är schablonen 2,5 inkomstbasbelopp (ca 176 250 kr) oberoende av hur stort omkostnadsbeloppet är, så länge det är tillräckligt stort.
Huvudregeln och förenklingsregeln samverkar: du får alltid räkna in förenklingsregelns 2,5 inkomstbasbelopp i ditt totala gränsbelopp, även om du har lönebaserat utrymme. Det betyder att även om du inte tar ut någon lön alls så har du ändå ett “grundbelopp” på ca 176 000 kr att ta ut till låg skatt.
Från 2024 till 2025 har schablonprocenten höjts från 9,1% till 9,6%, och prisbasbeloppet har också stigit (från 57 300 kr till 59 700 kr). Det innebär att du kan bygga upp lite mer lönebaserat utrymme per löneuttag jämfört med föregående år.
Förändringen i schablonprocent kan verka liten, men för den som tar ut hög lön blir effekten märkbar. Om du exempelvis betalat ut 700 000 kr i lön:
Skillnaden är alltså 3 500 kr mer i lönebaserat utrymme för samma lön. Det kan låta blygsamt, men i relativa termer är det en ökning på ca 5,5%, vilket direkt påverkar hur mycket du kan ta ut skatteeffektivt.
Samtidigt har prisbasbeloppet höjts med ca 4,2%, vilket betyder att maxgränsen för löneunderlag nu ligger runt 740 000 kr istället för 710 000 kr. Om du ligger i taket får du alltså utrymme att bygga upp lite mer.
Det smartaste sättet att använda huvudregeln är att planera löneuttag innan året är slut. Om du vet att du ska dela ut en större summa under kommande år kan det vara värt att öka lönen i slutet av innevarande år – så länge den faktiskt betalas ut innan årsskiftet.
Tänk också på att brytpunkten för statlig skatt (ca 615 000 kr i inkomst för 2025) påverkar hur mycket lön du vill ta ut. Om du ligger strax under brytpunkten kan det vara rationellt att hålla nere lönen något och istället utnyttja utdelning, men då blir ju lönebaserat utrymme mindre. Det här är en klassisk avvägning där du behöver räkna på din egen situation – eller prata med din revisor.
En annan sak att ha koll på: om du har sparat utrymme från tidigare år kan det löna sig att ta ut utdelning nu, särskilt om bolaget har god likviditet. Sparat utrymme kan föras vidare, men det “glöms inte bort” – så länge du fyller i K10 korrekt följer det med.
Du tar årets utbetalda kontanta lön (max 12,4 prisbasbelopp, vilket är 740 280 kr för 2025) och multiplicerar med schablonprocenten 9,6%. Om du till exempel betalat ut 600 000 kr i lön blir det 600 000 × 0,096 = 57 600 kr i lönebaserat utrymme. Det här beloppet ingår i ditt totala gränsbelopp när du räknar ut hur mycket utdelning du kan ta ut till låg skatt.
För 2025 är schablonprocenten 9,6%. Det är en höjning från 9,1% under 2024. Procentsatsen justeras regelbundet av Skatteverket och följer förändring i inkomstbasbelopp och andra ekonomiska index. Kontrollera alltid aktuell procent på Skatteverkets webbplats innan du gör beräkningar, eftersom det varierar mellan år.
Huvudregeln bygger på utbetald lön och ger lönebaserat utrymme, medan förenklingsregeln baseras på bolagets omkostnadsbelopp (vad ägarna betalat för aktierna). Förenklingsregeln ger 2,5 inkomstbasbelopp (ca 176 250 kr för 2025) oavsett lön, medan huvudregeln ger mer utrymme om du betalat ut ordentlig lön. I praktiken får du alltid räkna in förenklingsregelns belopp i ditt gränsbelopp, även om du också använder huvudregeln – de samverkar.
Ja, absolut. Ditt totala gränsbelopp består av lönebaserat utrymme (huvudregeln), förenklingsregelns belopp och eventuellt sparat utrymme från tidigare år. Du behöver alltså inte välja – båda ingår automatiskt i beräkningen när du fyller i blankett K10. Det innebär att även om du inte tar ut någon lön alls så har du ett grundbelopp från förenklingsregeln att ta ut skatteeffektivt.
Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas med 20% (kapitalinkomstskatt med lägre procentsats). Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas istället som vanlig kapitalinkomst med ca 30%. Det är alltså ingen katastrof att ta ut mer – du betalar bara högre skatt på den del som överstiger gränsen. Men om du vill optimera skatten är det förstås smartast att hålla sig inom gränsbeloppet eller fördela utdelning över flera år.
Ja, det är avgörande. Endast kontant utbetald lön räknas med i löneunderlaget för det året. Om du bokför lön i december men betalar ut den i januari räknas den alltså med nästa års beräkning. Det här är viktigt att tänka på om du planerar att ta ut utdelning direkt efter årsskiftet – se då till att lönen faktiskt betalas ut innan årsskiftet om du vill ha med den i årets lönebaserade utrymme.
