Monday 19 January 2026
Dagens namn: Henrik
Skatt på utdelning är inte ett enda nummer – det beror helt på om du tar ut pengarna från ett fåmansbolag, via ISK eller från vanliga aktier i depå. Och 2025 står vi mitt i en övergångsperiod där nya regler väntar runt hörnet. Det här är ingen teoretisk guide; vi tar dig igenom exakt vad du betalar just nu, hur du beräknar det och vilka konkreta grepp som faktiskt minskar skatten.
Oavsett om du driver AB, äger noterade aktier eller funderar på vilket konto som är smartast: här får du svaren.
När ett bolag delar ut vinst till ägarna beskattas den pengaströmmen – men reglerna skiljer sig kraftigt beroende på om du är privatperson med aktier i depå, använder ISK, eller tar utdelning från ditt eget aktiebolag.
För noterade aktier i en vanlig kapitalförsäkring eller depå betalar du 30% kapitalvinstskatt på hela utdelningen. Enkelt, transparent och ingen gräns – varje krona beskattas lika. Här finns inga kryphål; det du får in brutto minus 30% blir det du behåller netto.
På ett investeringssparkonto (ISK) betalar du ingen direkt skatt på utdelningen. Istället betalas en schablonintäkt – ungefär 0,89% av hela kontots värde för 2025 enligt Entreprenörsbladet. Oavsett om du tar ut 10 000 eller 100 000 kronor i utdelning spelar ingen roll; det är kapitalunderlaget som räknas. Det gör ISK förutsägbart och ofta fördelaktigt om du plockar hem stora utdelningar eller handlar ofta.
Här blir det mer komplext. Om du äger kvalificerade andelar i ett fåmansbolag (vilket är vanligt om du jobbar aktivt i bolaget) gäller särskilda regler. Utdelning upp till ett gränsbelopp beskattas med 20%, men överskjutande belopp beskattas som lön – alltså 50–57% beroende på din totala inkomst. Det innebär att strukturen på ditt ägande och din lön direkt påverkar hur mycket du får behålla av utdelningen.
Detta är kärnan för dig som driver eget AB. Reglerna kallas 3:12 efter kapitlet i inkomstskattelagen och styr hur du beskattas när du tar utdelning från ditt eget bolag.
Gränsbeloppet är det maxbelopp du kan ta ut i utdelning till den lägre skattesatsen 20%. Det beräknas antingen genom förenklingsregeln (baserad på ditt löneuttagskrav) eller huvudregeln (baserad på kapital i bolaget). Enligt Administer Group ligger lönekravet 2025 på cirka 457 200 kronor eller 9,6 inkomstbasbelopp för att få ta del av förenklingsregeln.
Allt över gränsbeloppet blir högbeskattad utdelning – 50% om din totala beskattningsbara inkomst ligger under taket för statlig skatt, annars upp mot 57%. Det gör att planeringen verkligen spelar roll.
| Typ av utdelning | Skattesats | Villkor |
|---|---|---|
| Lågbeskattad utdelning (upp till gränsbelopp) | 20% | Enligt förenklad eller huvudregel |
| Högbeskattad utdelning (över gränsbelopp) | 50–57% | Beskattas som lön eller tjänst |
| ISK (schablonbeskattning) | ~0,89% av kapitalunderlag | Oavsett utdelningens storlek |
| Vanlig depå (noterade aktier) | 30% | Kapitalvinstskatt |
För att kunna använda förenklingsregeln måste du ha tagit ut tillräckligt hög lön under året. Tröskeln ligger runt 9,6 inkomstbasbelopp – ungefär 685 000 kronor i bruttolön per år. Det är inte småpengar, men för många bolagsägare är det en rimlig nivå. Om du ligger under detta belopp faller du tillbaka på huvudregeln, som ofta ger lägre gränsbelopp eftersom den baseras på eget kapital och tillskjutet kapital i bolaget.
Från 1 januari 2026 föreslås en sammanslagning av förenklad och huvudregel enligt Adact Revisorer. Det innebär att gränsbeloppet kan bli annorlunda beräknat och vissa bolagsägare får en enklare struktur medan andra kan behöva ompröva sin utdelningsstrategi. Håll koll på budgetpropositionen och eventuella ändringar under 2025.
ISK har blivit en populär lösning för den som vill förenkla sin privatekonomi och slippa krånglig deklaration. Här beskattas du inte på utdelningar eller realisationsvinster direkt – istället betalar du en årlig schablonskatt baserad på kontots totala värde vid årsskiftet.
Schablonskattesatsen 2025 ligger på cirka 0,89% av kapitalunderlaget. Om ditt ISK är värt 500 000 kronor betalar du alltså runt 4 450 kronor i skatt oavsett om du fick 0 eller 50 000 kronor i utdelning. Det här gör ISK särskilt förmånligt om du väljer aktier med hög direktavkastning eller handlar ofta, eftersom varje transaktion annars skulle utlösa beskattning i en vanlig depå.
En bra grej med ISK: du slipper källskatt på utdelningar från utländska aktier. I en vanlig depå dras ofta 15% källskatt (enligt skatteavtal) direkt vid utbetalning, som du sedan får göra avräkning för i din deklaration. På ISK hanteras allt inom ramen för schablonen, vilket förenklar hanteringen rejält enligt Söderberg & Partners.
Att veta principerna är en sak, men att kunna räkna ut din egen skatt är något annat. Här är en konkret metod.
Här behöver du bara ta kontots värde vid årsskiftet, multiplicera med statslåneräntan plus ett tillägg (totalt cirka 0,89% för 2025), och multiplicera sedan med 30% (kapitalvinstskatt på schablonintäkten). Enkelt och förutsägbart.
Ta din totala utdelning, multiplicera med 0,3 (30%). Klart. Inga gränsbelopp, inga finesser.
Tidpunkten för skattebetalning beror på om du är privatperson eller företagare och vilken kontoform du använder.
Preliminärskatt dras automatiskt vid utdelningstillfället om du har aktier i depå. För ISK betalas schablonskatt via din inkomstdeklaration året efter. Du får alltså en skattedebitering i november–december året efter det beskattade året.
När du tar utdelning från ditt AB deklareras detta i din årliga inkomstdeklaration. Lågbeskattad utdelning (under gränsbeloppet) redovisas i kapitalinkomst, medan högbeskattad utdelning redovisas som tjänsteinkomst. Slutlig skatt fastställs i samband med ordinarie deklaration och betalas enligt Skatteverkets betalplan – vanligtvis i november året efter inkomståret.
Nu till det du faktiskt kan göra. Teori är bra, men här är de taktiker som faktiskt fungerar.
Om du ligger nära lönekravet på 9,6 inkomstbasbelopp kan en liten löneökning ge dig tillgång till förenklingsregeln och ett högre gränsbelopp. Det kan verka kontraintuitivt att ta ut mer lön (som beskattas hårdare), men om det öppnar för lägre utdelningsskatt kan totalen bli lägre. Räkna alltid på marginaleffekten.
Outnyttjat gränsbelopp från tidigare år kan rullas vidare och användas i senare år. Det betyder att om du ett år inte tog ut full utdelning kan du “spara” utrymmet och ta ut mer senare utan att hamna i högbeskattad zon. Detta kräver noggrann bokföring och kontroll av K10-bilagor i din deklaration enligt Företagarna.
Om du har möjlighet att placera kapital i ISK istället för att ta utdelning från bolaget kan det i vissa fall vara skattemässigt fördelaktigt. Schablonbeskattning på 0,89% av kapitalunderlaget kan vara billigare än 20% utdelningsskatt, särskilt om bolaget har höga vinster och du inte behöver pengarna direkt. Nackdelen är att du då måste ha kapitalet privat – något som kan innebära en högbeskattad utdelning först.
Att ta ut mer lön än nödvändigt för att nå lönekravet kan vara kontraproduktivt om du ändå inte planerar stora utdelningar. Räkna alltid på trade-offen: vad kostar löneuttaget i arbetsgivaravgifter och marginalskatt jämfört med vad du sparar i lägre utdelningsskatt? Ibland är det bättre att acceptera ett lägre gränsbelopp.
Det är lätt att göra misstag när reglerna är komplexa. Här är de vanligaste.
Om du äger onoterade aktier (aktier i bolag som inte handlas på börs) kan de räknas som kvalificerade andelar även om du inte jobbar aktivt i bolaget – till exempel om du äger mer än 4% eller har betydande inflytande. Det innebär att du kan bli beskattad enligt 3:12-reglerna även om du inte trodde det. Kolla alltid med en skatterådgivare om du äger andelar i mindre bolag.
Om du inte fyller i K10-bilagan korrekt förlorar du möjligheten att rulla vidare outnyttjat gränsbelopp. Skatteverket förlåter inte slarv här – antingen är dokumentationen korrekt eller så är utrymmet borta. Använd en revisor eller se till att du vet exakt hur K10 ska fyllas i.
Om du äger utländska aktier i vanlig depå kommer källskatt dras vid utdelning. Många glömmer att göra avräkning i deklarationen, vilket innebär att man betalar dubbel skatt. ISK löser detta automatiskt, men i depå måste du aktivt göra avdraget.
Att besluta om utdelning på bolagsstämman och sedan inte ha likviditet att betala ut den skapar problem. Utdelningen blir ändå skattepliktig året den beslutades – även om pengarna aldrig betalas ut. Planera alltid utifrån verkligt kassaflöde, inte bara bokföringsmässigt resultat.
Nej, inte direkt. På ett ISK beskattas du genom en årlig schablonintäkt som baseras på kontots totala värde, inte på de enskilda utdelningarna. Det innebär att du betalar samma skatt oavsett om du får 5 000 eller 50 000 kronor i utdelning under året. Schablonskattesatsen 2025 ligger på cirka 0,89% av kapitalunderlaget. Det gör ISK särskilt förmånligt om du har en portfölj med hög direktavkastning eller handlar ofta, eftersom varje utdelning och försäljning annars skulle beskattas separat i en vanlig depå.
Det beror på hur mycket du tar ut. Upp till gränsbeloppet – som bestäms antingen av din lön eller ditt tillskjutna kapital – betalar du 20% skatt. Allt över gränsbeloppet beskattas som högbeskattad utdelning till 50–57%, beroende på din totala inkomst. Gränsbeloppet beräknas enligt förenklingsregeln (kräver minst 9,6 inkomstbasbelopp i lön) eller huvudregeln (baseras på kapital och tidigare ackumulerad avkastning). För de flesta aktiva bolagsägare som tar ut normal lön landar skatten ofta kring 20% på den första delen av utdelningen, men planering är avgörande för att undvika att hamna i den högre skiktet.
För privatpersoner med aktier i depå dras preliminär skatt direkt vid utdelningstillfället. För ISK-ägare kommer skatten på schablonintäkten i november–december året efter det beskattade året, via din slutskattedebitering. För dig som äger fåmansbolag redovisas utdelningen i din inkomstdeklaration det år den beslutades på bolagsstämman, oavsett när pengarna faktiskt betalades ut. Slutlig skatt betalas enligt Skatteverkets ordinarie tidplan – vanligtvis i november året efter inkomståret. Glöm inte att planera likviditeten; många fastnar i att ha deklarerat utdelning men inte ha kassa att betala skatten.
Ja, timing kan spela roll. Om du ligger nära gränsen för statlig inkomstskatt (cirka 598 500 kronor 2025) kan det vara smart att fördela utdelningen över två år för att hålla dig under tröskeln och undvika den högsta skattesatsen på 57%. Dessutom kan du använda sparat utdelningsutrymme från tidigare år, vilket gör att du kan ta ut mer i framtiden utan att överstiga gränsbeloppet. Men var noga med att besluta och dokumentera korrekt – utdelning beskattas det år den beslutas på bolagsstämman, inte när den faktiskt betalas ut.
Då blir överskjutande belopp högbeskattad utdelning och beskattas som tjänsteinkomst till 50–57%. Skatteverket kommer att justera din deklaration och skicka en eftertaxering. Du får alltså betala mer skatt i efterhand, ofta med dröjsmålsränta. Det är därför oerhört viktigt att hålla koll på ditt gränsbelopp innan du tar beslut om utdelning. Om du är osäker, prata med din revisor eller använd Skatteverkets beräkningsverktyg. Många bolagsägare underskattar hur snabbt man når gränsen, särskilt om man inte tagit ut tillräckligt hög lön under året.
Det beror helt på din situation. Lön ger dig pensionsgrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst och möjliggör att du bygger upp gränsbelopp för framtida lågbeskattad utdelning. Nackdelen är att lön beskattas hårt – marginalskatt plus arbetsgivaravgifter kan landa över 50% totalt. Utdelning under gränsbeloppet beskattas med bara 20%, men ger inga sociala förmåner. De flesta bolagsägare väljer en mix: tillräckligt hög lön för att nå lönekravet (cirka 685 000 kronor brutto 2025) och sedan utdelning för att få ut resten av vinsten skatteeffektivt. Om du redan har bra pensionssparande och inte behöver höga sjukpenninggrundande inkomster kan utdelning ofta vara mer lönsamt rent skattemässigt. Men det finns ingen universallösning – räkna alltid på din egen situation eller använd en skatteoptimeringsmodell tillsammans med din revisor.
Från 2026 föreslås att förenklad och huvudregel slås ihop till en gemensam regel enligt budgetpropositionen. Det innebär att beräkningen av gränsbeloppet kan bli enklare för vissa, men sannolikt lägre för andra – särskilt de som idag gynnades av förenklingsregeln med höga löneuttag. Om du planerar större utdelningar under 2025 kan det vara smart att maximera uttaget innan regeländringen träder i kraft. Håll koll på när förslaget blir lag och justera din strategi i god tid. Många revisionsbyråer rekommenderar att göra en analys under hösten 2025 för att se hur de nya reglerna påverkar just ditt bolag.
