

Uppdaterad 2025-11-10
När en dödsbodelägare vägrar att skriva under ett arvskifte stannar hela processen upp, vilket skapar juridiska komplikationer och ofta även relationskonflikter. Enligt statistik från 2025 har arvskonflikter ökat med nästan 30% under de senaste två åren, delvis på grund av stora arv från 40-talisterna som nu går i arv. I denna guide går vi igenom alla dina juridiska möjligheter, från medling till tvångsskifte, samt praktiska strategier för att hantera situationen när en arvinge motsätter sig att skriva under.
När en delägare i ett dödsbo vägrar att skriva under arvsskiftet uppstår ett juridiskt dödläge. Utan alla nödvändiga underskrifter kan arvet inte fördelas formellt, vilket innebär att:
Denna situation har enligt Forskning.se:s rapport från juni 2025 blivit allt vanligare, särskilt i komplexa familjekonstellationer med stora tillgångar involverade. Ju längre tid ett dödsbo förblir oskiftat, desto mer komplicerat blir det att lösa situationen.
Det juridiska ramverket som reglerar arvskiften återfinns i ärvdabalken. Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken kan en delägare som möter motstånd ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman utses. Denna lagbestämmelse ger dig möjlighet att tvinga fram ett arvskifte även när någon vägrar att samarbeta.
Tingsrätten utser då en neutral part, vanligtvis en erfaren jurist, som får befogenheter att genomföra arvskiftet oavsett om alla parter samtycker eller inte. Detta är en form av tvångsskifte som säkerställer att arvsprocessen inte kan blockeras på obestämd tid av en enskild delägare.
Innan du tar det juridiskt kostsamma steget att ansöka om skiftesman finns flera metoder som kan lösa konflikten på ett smidigare och mindre kostsamt sätt:
Medling har enligt Fjällmans Juridik visat sig vara framgångsrik i 65% av arvskifteskonflikterna under 2025. En neutral tredje part kan hjälpa till att:
Detta kan vara särskilt effektivt om konflikten grundar sig i emotionella eller relationsmässiga aspekter snarare än rent ekonomiska.
Ibland handlar motståndet om specifika ägodelar med emotionellt värde. Enligt en analys från 2025 gäller 40% av arvskonflikterna lösöre som smycken, möbler eller minnessaker snarare än ekonomiska tillgångar. I dessa fall kan du:
Att tillsammans med den motsträviga arvingen konsultera en jurist kan ibland lösa knutar. En opartisk expert kan förklara konsekvenserna av en långdragen tvist och de kostnader som uppstår för alla inblandade, vilket kan motivera till samarbete.
När fredliga lösningar har uttömts återstår alternativet att ansöka om skiftesman hos tingsrätten. Denna process har blivit allt vanligare enligt Svenska Dagbladets analys av rättsutvecklingen 2025.
Ett tvångsskifte genom skiftesman innebär merkostnader som belastar dödsboet. Enligt 2025 års uppgifter från domstolsväsendet:
Dessa kostnader drabbar i slutändan samtliga arvingar genom att dödsboets totala tillgångar minskas. Detta faktum kan ibland användas som påtryckningsmedel för att motivera en motvillig arvinge att samarbeta frivilligt.
En vanlig orsak till att någon vägrar skriva under arvskiftet är oenighet om förskott på arv och hur dessa ska beaktas. Enligt färska diskussioner på sociala medier har detta blivit en allt vanligare källa till konflikt, särskilt när det gäller stora arv från 40-talisterna.
Förskott på arv är gåvor som den avlidne gav under sin livstid och som enligt lag ska avräknas från arvet. Följande principer gäller:
För att hantera tvister om förskott rekommenderas att:
En växande utmaning sedan 2024-2025 är hanteringen av digitala tillgångar i arvskiften. Enligt Smarkifys rapport om svenskarna och internet 2025 har värdet av digitala tillgångar ökat markant, vilket komplicerar arvsskiften.
Digitala tillgångar kan inkludera:
För att undvika konflikter kring digitala tillgångar bör dessa inventeras noga och värderas av expert. Särskilda utmaningar uppstår kring åtkomst till lösenordsskyddade tillgångar, där juridisk hjälp ofta är nödvändig för att säkra tillgång till avlidnas digitala konton.
En utdragen arvstvist kan leda till flera juridiska och ekonomiska komplikationer, vilket ibland kan användas som argument för att motivera en motvillig arvinge att samarbeta:
Enligt juridiska experter på X har antalet rättsfall där arvingar stämt varandra ökat med 40% sedan 2023, vilket visar på de allvarliga konsekvenserna när konflikter tillåts eskalera.
Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för att genomföra arvskifte. Juridiskt kan ett dödsbo existera i flera år, men praktiska och ekonomiska skäl talar för att avsluta det inom 1-2 år. Efter längre tid ökar risken för tvångsskifte genom kronofogden om någon delägare begär det.
En arvinge har rätt till sin andel av dödsboet, men inte till specifika tillgångar om inte testamente särskilt anger detta. Vid oenighet om fördelningen av specifika föremål kan en skiftesman fördela efter vad som är lämpligast, inte efter individuella önskemål.
Om en arvinge får mer än sin lagenliga andel kan andra arvingar klandra arvskiftet inom ett år från det att alla undertecknat skiftet. Detta görs genom stämning vid tingsrätten. Om klandertalan vinner bifall kan skiftet ogiltigförklaras och göras om.
Ja, en skiftesmans beslut kan överklagas till tingsrätten inom fyra veckor. Tingsrättens beslut kan i sin tur överklagas till hovrätten. Observera att detta kan förlänga processen avsevärt och öka kostnaderna för alla inblandade.
Utländska tillgångar komplicerar arvskiften ytterligare eftersom olika länders arvslagstiftning kan vara tillämplig. Vid internationella inslag rekommenderas alltid specialiserad juridisk hjälp med kompetens inom internationell arvsrätt, särskilt om någon vägrar underteckna.
