Så påverkar BankID-störningar finansbranschen
Under den senaste tiden har både BankID och Swish drabbats av driftstörningar som orsakats av överbelastningsattacker. Det har skapat påtagliga problem för både privatpersoner och företag – inte minst i finansbranschen där mycket av verksamheten är beroende av snabba och säkra digitala verifieringar. Tjänster som låneansökningar, penningöverföringar och e-handelsköp påverkas direkt när systemen ligger nere, och konsekvenserna kan bli både kostsamma och tidskrävande. I synnerhet påverkas den del av lånemarknaden där BankID används för signering av SMS-lån, vilket ofta sker i realtid.
Ett beroende som blottläggs vid driftstörningar
BankID är den ledande e-legitimationen i Sverige och används av över 8 miljoner personer. Det är i praktiken den digitala nyckeln till det svenska samhället. Inloggning till banken, deklaration, läkarkontakter och digitala låneavtal sker allt oftare genom BankID. Swish, med över 8 miljoner användare, har blivit lika självklar som kontanter en gång var – både i privatpersoners vardag och i företagens kassaflöden.
Men just denna omfattande användning gör systemen sårbara. När BankID eller Swish ligger nere, stannar stora delar av den digitala infrastrukturen. Detta skapar förseningar och frustration bland konsumenter, men slår särskilt hårt mot aktörer inom finansbranschen – särskilt för dem som erbjuder eller hanterar SMS-lån, där snabbhet är en affärskritisk faktor.
Låntagare fastnar i processen
En av de mest omedelbara effekterna är att låntagare inte kan slutföra sina ansökningar. För att skicka in en ansökan om SMS-lån krävs i nästan alla fall verifiering med BankID. När tjänsten inte fungerar, blir det omöjligt att bekräfta sin identitet, och därmed stoppas hela låneprocessen.
Det här drabbar inte bara privatpersoner i behov av snabba pengar – exempelvis till en oförutsedd räkning eller akut reparation – utan också långivarna. Varje avbruten ansökan är en missad affär. Dessutom skapas köer i kundtjänsten, som får hantera oroliga eller irriterade kunder.
Swish är en flaskhals vid utbetalningar
En annan central komponent som påverkas är Swish. Många långivare använder idag Swish som en metod för att betala ut SMS-lån på bara några minuter. Det är en populär och bekväm lösning för kunden – men också en sårbarhet. När Swish ligger nere, går det inte att genomföra dessa utbetalningar, oavsett hur brådskande behovet är.
Detta påverkar inte bara låntagare som förväntar sig snabb tillgång till pengar, utan även långivarens förmåga att hålla vad som i många fall är en del av deras varumärkeslöfte: snabba lån utan krångel. Vid längre driftstörningar kan detta leda till förlorade kunder, ökade supportkostnader och negativ publicitet i både sociala medier och jämförelsesajter.
E-handeln påverkas direkt
Finansbranschens beroende av BankID och Swish sträcker sig även in i e-handeln. Många e-handelsplattformar använder BankID för att verifiera identitet eller betalningar, särskilt vid större köp eller köp på avbetalning. I kombination med Swish som betalningsmetod har det blivit ett snabbt och effektivt sätt att genomföra affärer – något som både konsumenter och företag lärt sig att förlita sig på.
Men när BankID inte fungerar, kan köpprocessen inte fullbordas. Swish-betalningar som nekas eller aldrig går igenom skapar irritation hos konsumenter, och potentiella intäkter uteblir för företagen. Även om problemen är tillfälliga, räcker det ibland med en enda incident för att påverka lojaliteten hos kunderna, särskilt i en konkurrensutsatt marknad där snabbhet och smidighet är avgörande för att behålla köparen hela vägen till avslut.
Samhällets beroende skapar systemrisk
Det vi ser nu är ett tydligt exempel på hur centraliserade lösningar – som BankID och Swish – visserligen skapar effektivitet, men också innebär risker. När så mycket av vårt finansiella system är beroende av dessa två tjänster, blir även korta driftstörningar allvarliga och får omedelbara konsekvenser för både konsumenter och företag.
Inom finansbranschen pågår nu diskussioner om redundans och backup-system. Vissa långivare överväger att erbjuda alternativa identifieringsmetoder eller manuella reservrutiner för utbetalningar vid längre avbrott, men det är inte alltid realistiskt. Många affärsmodeller, särskilt för de som erbjuder SMS-lån, är byggda på snabbhet, automation och digital signering – där BankID och Swish är kärnan. Att bygga om dessa system kräver både resurser, tid och förändrad kundkommunikation, vilket gör det till en komplex och kostsam utmaning.
Vad kan göras framåt?
Störningarna har också väckt frågor om cybersäkerhet. Överbelastningsattacker kan i sig inte kompromettera uppgifterna i BankID eller Swish, men de visar att systemen kan göras otillgängliga. Det räcker för att skapa kaos i både kundled och systemled.
Från myndighetshåll har det kommit signaler om att infrastrukturen kring BankID bör stärkas ytterligare. Det talas om ökad övervakning, bättre trafikfiltrering och fler aktörer som delar på bördan att upprätthålla tillgänglighet.
För finansbolag och långivare handlar det om att bygga in flexibilitet. Fler aktörer överväger nu att utveckla egna appar med inbyggd verifiering, eller att använda reservsystem vid signering och betalning. Det är dock ingen enkel väg – det innebär ökade kostnader och högre krav på användarsäkerhet.
Större än bara en teknisk störning
Att BankID och Swish är centrala verktyg för det moderna Sverige råder det ingen tvekan om. Men deras roll som grundpelare för allt från vardagsbetalningar till lån innebär också att driftstörningar får oproportionerligt stora effekter. Det handlar inte bara om teknik – det handlar om människors tillgång till pengar, företags likviditet och förtroendet för det digitala samhället.
När BankID används för signering av SMS-lån, och Swish för att snabbt få tillgång till pengarna, blir ett par timmars driftstopp en verklig bromskloss i finanssystemet. Därför är det avgörande att både teknikleverantörer, myndigheter och branschaktörer agerar proaktivt för att skydda denna infrastruktur och framtidssäkra svensk digital ekonomi.
