

K10-blanketten är en förenklad förtryckt företagsdeklaration som ägare i fåmansföretag använder för att deklarera utdelning och beräkna gränsbelopp. Om du är delägare i ett fåmansbolag och vill ta ut utdelning med lägre skattesats än vanlig inkomst, behöver du fylla i den här blanketten – även om du väljer att inte dela ut något under året.
Enligt Skatteverket måste K10 lämnas in årligen för att bevara rätten till sparat utdelningsutrymme. Gränsbeloppet anger hur mycket du kan dela ut till kapitalskatt (20 %) istället för tjänsteskatt (upp till 57 %). Det bygger på din lön och företagets kapital. Om du inte lämnar in K10 i tid förlorar du det sparade utrymmet från tidigare år.
Skillnaden mot K12 är enkel: K12 används om du vill utnyttja förenklingsregeln (fast utrymme baserat på kapitalunderlaget), medan K10 beräknar utrymme baserat på faktisk lön. Om du tar ut normallön är K10 nästan alltid mer fördelaktig eftersom den ger högre gränsbelopp.
Innan du sätter igång behöver du samla några underlag. Det tar fem minuter att organisera, men sparar huvudvärk senare.
Hämta K10-blanketten för 2025 direkt från Skatteverkets e-tjänst. Om ditt företag deklarerat tidigare år får du oftast ett förifyllt exemplar skickat. Annars loggar du in på Skatteverkets företagstjänster med BankID.
| Parameter | Belopp/Procent 2025 |
|---|---|
| Gränsbelopp huvudregel | Lönebaserat (din lön × faktor + kapitalunderlag × ränta) |
| Procent på löneunderlag | Cirka 50 % av föregående års lön* |
| Statslåneränta (för kapitalunderlag) | Publiceras årligen av Skatteverket |
| Skattesats upp till gränsbelopp | 20 % kapitalskatt |
| Skattesats över gränsbelopp | Upp till 57 % (tjänsteinkomst) |
*Exakt procentsats varierar. Kontrollera alltid Skatteverkets officiella tabell för aktuella siffror.
Nu kör vi. Följ stegen i ordning – blanketten är logiskt uppbyggd, men det är lätt att missa något om du hoppar runt.
Ruta 1: Organisationsnummer för ditt fåmansbolag.
Ruta 2: Ditt personnummer (ägare/delägare).
Ruta 3: Ditt namn.
Ruta 4: Företagets namn.
Ruta 5: Din andel av företaget (till exempel 100 % om du äger allt själv).
Enklare delen – kopiera uppgifterna rakt av från ditt bolagsregisterutdrag.
Ruta 6 (Löneunderlag): För in din totala bruttolön från bolaget föregående beskattningsår (2024). Om fler än en person arbetar i företaget används summan av alla anställdas löner, enligt Aspias guide. Lön måste ha betalats och redovisats i arbetsgivardeklarationen.
Ruta 7 (Kapitalunderlag): Företagets justerade eget kapital vid årets början. Vanligtvis balanserat resultat plus aktiekapital. Många får den förifylld om du använt e-tjänsten.
Ruta 8 (Beräknat gränsbelopp innevarande år): Blanketten multiplicerar löneunderlaget med en procentsats (cirka 50 %) och lägger till statslåneräntan på kapitalunderlaget. Den automatiska beräkningen gör det mesta åt dig om du använder digital blankett.
Ruta 9 (Sparat utdelningsutrymme): Här tar du med outnyttjat utrymme från föregående år. Viktigt: om du skippar att lämna in K10 ett år, försvinner det sparade utrymmet. Enligt Talenom kan sparat utrymme byggas upp över flera år och vara värt hundratusentals kronor i lägre skatt.
Ruta 10 (Utdelning som tas ut): För in beslutad utdelning för inkomståret. Om du inte tar ut någonting skriver du noll – men lämna fortfarande in blanketten.
Ruta 11 (Överskjutande utdelning): Om utdelningen överskrider ditt gränsbelopp hamnar mellanskillnaden här. Den beskattas som tjänsteinkomst.
Ruta 12 (Sparat utrymme för nästa år): Gränsbelopp minus faktisk utdelning. Positiva siffror sparas automatiskt till nästa deklaration.
Många tror att K10 bara gäller om man delar ut. Det stämmer inte. Låt oss ta ett konkret exempel.
Du äger ett IT-konsultbolag, tog ut 600 000 kr i lön under 2024, har ett eget kapital på 400 000 kr, och väljer att inte ta utdelning under 2025. Du vill spara utrymmet för kommande år när bolaget har bättre likviditet.
Genom att lämna in denna K10 bygger du en buffert. Nästa år har du 306 000 kr plus det nya gränsbeloppet att ta ut till låg skatt. Om du hade hoppat över blanketten hade de 306 000 kr försvunnit.
Det är lätt att snubbla på K10. Här är fällorna folk ramlar i oftast.
Skicka en rättelse till Skatteverket så snart som möjligt. Logga in på deras e-tjänst, välj “Rätta deklaration” och ange korrekt information. Rätta inom fyra år från utgången av det deklarationsår som gällde, enligt Bokio.
Deadline för K10-blanketten följer företagsdeklarationens tidsfrister. För räkenskapsår som slutar 31 december 2024 ska K10 lämnas senast 2 maj 2025. Om ditt bolag har brutet räkenskapsår är fristen sex månader efter räkenskapsårets slut.
Om du lämnar in för sent riskerar du skattetillägg på 5 000 kr och förlorar rätten till sparat utdelningsutrymme. Spiris rekommenderar att lämna in minst två veckor före deadline för att undvika tekniska problem.
K12 använder förenklingsregeln: du får 2,75 % av företagets kapitalunderlag som gränsbelopp, utan krav på löneuttag. Den passar företag med högt kapital men låga löner, till exempel fastighetsbolag eller investeringsbolag.
K10 kräver att du tar ut lön för att bygga gränsbelopp, men ger oftast betydligt högre utrymme om du ändå har normallön. Om du är osäker, räkna på båda. Enligt Tidningen Konsulten väljer de flesta aktiva företagare K10.
Ja, definitivt. Om du hoppar över K10 förlorar du allt sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Att lämna in K10 med noll utdelning kostar ingenting och säkerställer att du kan använda ditt gränsbelopp framöver. Enligt Talenom kan sparat utrymme byggas upp över flera år och utgöra en stor fördel när likviditeten förbättras i bolaget. Det är en av de enklaste skatteoptimeringarna som finns.
Du riskerar skattetillägg på minst 5 000 kr och förlorar rätten till sparat utdelningsutrymme. Skatteverket kan också höja din beskattning retroaktivt om de anser att utdelning tagits ut utan korrekt gränsbeloppsberäkning. Har du missat fristen, skicka in så snart som möjligt och förklara orsaken – i vissa fall kan Skatteverket efterge sanktionen om du har godtagbara skäl.
Nej. Du måste välja antingen K10 (huvudregel) eller K12 (förenklingsregel) för ett givet beskattningsår. Du kan däremot byta mellan åren beroende på vad som är mest fördelaktigt. Om du är osäker vilken som är bäst, räkna igenom båda alternativen med en redovisningskonsult innan du väljer. Ofta är K10 bättre för aktiva företagare med normala löneuttag, medan K12 gynnar kapitalintensiva bolag.
Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan (cirka 1–2 % beroende på år) och läggs till ditt lönebaserade utrymme. För varje 100 000 kr i eget kapital får du alltså cirka 1 500–2 000 kr extra gränsbelopp. Det låter inte mycket, men över tid kan det bygga upp betydande utrymme – särskilt om du också sparar outnyttjade belopp från tidigare år. Kapitalunderlaget räknas vid årets början, så vinster under året påverkar inte innevarande års K10.
Utdelning upp till ditt gränsbelopp beskattas med 20 % kapitalskatt. Allt över gränsbeloppet beskattas som lön med marginalskatt upp till 57 %. Om du har 300 000 kr i gränsbelopp och tar ut 500 000 kr i utdelning betalar du 20 % på de första 300 000 kr och upp till 57 % på resterande 200 000 kr. Därför är det viktigt att planera utdelningar noga och utnyttja gränsbeloppet maximalt innan du tar ut mer.
Ja, inom fyra år från utgången av det aktuella deklarationsåret. Logga in på Skatteverkets e-tjänst och välj “Rätta deklaration”. Ange korrekta siffror och förklara ändringen. Om felet leder till lägre skatt kan Skatteverket begära dokumentation, så ha underlag redo. Om du upptäcker felet tidigt – helst innan Skatteverket behandlat deklarationen – är processen enklare och du slipper ofta tilläggsskatt.
