Monday 19 January 2026
Dagens namn: Henrik
Om du äger ett fåmansföretag och funderar på utdelning, finns det två vägar: huvudregeln eller förenklingsregeln. Förenklingsregeln är den enklare – du hoppar över beräkningar kopplade till löneunderlag och använder istället ett fast schablonbelopp. För 2025 innebär det att du kan ta ut utdelning upp till ett visst belopp med lägre skatt, utan att behöva dyka ner i komplicerade kalkyler.
Kort sagt: förenklingsregeln ger dig en snabbare väg till att bedöma hur mycket du kan dela ut till låg skatt. Här får du konkret reda på vad schablonbeloppet är 2025, hur du räknar ut ditt utrymme och vad du behöver tänka på inför deklarationen.
Förenklingsregeln är en del av 3:12-reglerna för fåmansföretag. Dessa regler styr hur utdelning beskattas när du är delägare i ditt eget aktiebolag och har aktivt arbetat där. Grundtanken är att skilja på kapitalinkomst (låg skatt, cirka 20%) och arbetsinkomst (högre skatt, upp till 50% marginell).
Förenklingsregeln låter dig beräkna gränsbeloppet – det vill säga hur mycket du kan dela ut till låg kapitalskatt – utan att titta på löneuttag eller tidigare års löner. Istället använder du ett schablonbelopp som baseras på inkomstbasbeloppet för aktuellt år. Det är tänkt att göra det enklare för de som inte vill gräva fram löneunderlag från flera år bakåt.
Alla fåmansföretagare kan välja förenklingsregeln. Du behöver inte ha tagit lön eller arbetat aktivt under året – schablonbeloppet finns där ändå. Det gör den speciellt användbar för:
Huvudregeln bygger på löneunderlag: du multiplicerar ditt och eventuellt närståendes löner med en viss procent och får så ett gränsbelopp. Om du har höga löner kan huvudregeln ge ett högre utrymme för lågbeskattad utdelning än förenklingsregeln. Förenklingsregeln är ett fast belopp – lättare att räkna med, men ofta lägre tak. Du får välja den regel som ger dig mest fördelaktigt resultat varje år.
Varje år fastställer Skatteverket aktuella belopp baserat på inkomstbasbeloppet. För 2025 är det viktigt att kontrollera officiella siffror från Skatteverket, eftersom de kan ändras från år till år.
Schablonbeloppet för förenklingsregeln 2025 beräknas som 2,75 inkomstbasbelopp gånger den så kallade positiva räntan (statslåneräntan + 9 procentenheter). Resultatet blir ett belopp per delägare. Observera att detta belopp gäller oavsett om du har tagit lön eller inte – det är just det som gör regeln förenklad.
| År | Inkomstbasbelopp | Statslåneränta (nov) | Positiv ränta (exempel) | Schablon ca (2,75 × IBB × ränta) |
|---|---|---|---|---|
| 2024 | 76 700 kr | 2,57% | 11,57% | ~24 400 kr |
| 2025 | 81 300 kr (progn.) | Följ Skatteverket | Följ Skatteverket | Följ Skatteverket |
Siffrorna i tabellen är exempel baserade på tidigare års struktur. Kolla alltid senaste uppgifter innan du fattar beslut – räntorna och inkomstbasbeloppet revideras löpande.
Jämfört med 2024 ser vi att inkomstbasbeloppet stiger något, vilket innebär att schablonbeloppet också ökar – om räntorna ligger på liknande nivå. Det är en liten skillnad, men kan påverka om du ligger på gränsen för hur mycket du vill dela ut.
En vanlig missuppfattning är att löneuttag påverkar förenklingsregeln. Löneuttag under 2024 har betydelse om du använder huvudregeln, men inte för förenklingsregeln. Där är schablonbeloppet detsamma oavsett lön. Däremot kan det löna sig att jämföra båda metoderna: om du tagit hög lön, kan huvudregeln ge högre utdelningsutrymme. Om du tagit låg eller ingen lön, är förenklingsregeln troligen bättre.
Beräkningen är rak: schablonbelopp per delägare multiplicerat med din ägarandel. Men det finns några steg att hålla koll på för att göra rätt i deklarationen.
Konkret exempel: Antag att schablonbeloppet 2025 är 26 000 kr och du äger 100% av bolaget. Du har även ett sparat utdelningsutrymme på 15 000 kr från tidigare år. Ditt totala gränsbelopp blir då 26 000 + 15 000 = 41 000 kr. Delar du ut 41 000 kr betalar du låg kapitalskatt på hela beloppet. Delar du ut 50 000 kr beskattas 41 000 kr som kapital och 9 000 kr som lön.
Förenklingsregeln kan kombineras med sparat utrymme – det är en viktig poäng som många missar. Varje år du inte tar ut hela gränsbeloppet sparas mellanskillnaden. I K10-blanketten ser du ditt ackumulerade sparade utrymme. När du använder förenklingsregeln läggs det sparade utrymmet på schablonbeloppet, vilket kan ge dig ett rejält större tak för lågbeskattad utdelning.
Att fatta beslut om utdelning i december eller januari kan spara dig tusenlappar i skatt. Här är vad du bör tänka på.
Planera löneuttag i slutet av 2024 om du vill öka huvudregelns gränsbelopp 2025 – men kom ihåg att förenklingsregeln inte påverkas. Om du vet att förenklingsregeln är bäst för dig behöver du inte jaga extra lön i slutet av året. Däremot kan du överväga att fördela utdelningen: ta en del i december 2024 (utnyttja det årets schablonbelopp) och en del i januari 2025 (nytt schablonbelopp). Det ger dig tillgång till två års gränsbelopp på kort tid.
Se också till att ha koll på bolagets likviditet och att utdelningen är laglig enligt aktiebolagslagen – det är lätt att fastna i skatteoptimering och glömma att bolaget faktiskt måste ha pengar över.
Förenklingsregeln är trygg om du håller dig inom gränsbeloppet. Men överskrider du det utan att veta om det, blir överutdelningen beskattad som lön – det kan innebära en marginalskatt på 50% eller mer. Det är inte olagligt, men det slår hårt mot plånboken om du räknat fel.
En annan risk: om du har flera delägare måste varje persons gränsbelopp beräknas separat. Äger du 50% och din partner 50%, får ni vardera hälften av schablonbeloppet – inte hela beloppet var. Förväxla inte total utdelning med individuella gränsbelopp.
Slutligen: förenklingsregeln är ingen universallösning. Om du har ett bolag med flera delägare som arbetat olika mycket, eller om du har komplexa lönestrukturer, kan det vara värt att kolla alternativa metoder. Men för de flesta småföretagare med enkel ägarbild är förenklingsregeln precis vad namnet antyder – enklare.
Schablonbeloppet för förenklingsregeln 2025 beräknas som 2,75 inkomstbasbelopp multiplicerat med den positiva räntan (statslåneräntan + 9 procentenheter). Eftersom både inkomstbasbeloppet och statslåneräntan fastställs löpande av Skatteverket måste du kontrollera aktuella siffror på deras webbplats. Baserat på tidigare år kan beloppet ligga runt 25 000–27 000 kr per delägare, men det varierar. Kolla alltid Skatteverkets officiella belopp innan du planerar din utdelning.
Ja, det kan den. Om du inte tagit ut hela ditt gränsbelopp tidigare år sparas mellanskillnaden och kan läggas till schablonbeloppet. Detta ackumulerade utrymme redovisas i blankett K10. När du använder förenklingsregeln 2025 räknar du först ut årets schablonbelopp och lägger sedan till eventuellt sparat utrymme från tidigare år. På så sätt kan ditt totala gränsbelopp för lågbeskattad utdelning bli betydligt högre än bara årets schablonbelopp. Kom ihåg att sparat utrymme kan växa över flera år om du varit sparsam med utdelningar tidigare.
Förenklingsregeln gäller alltid för det år du tar utdelning. Om du delar ut pengar under 2025 använder du schablonbeloppet för 2025. Om du delade ut under 2024 använde du 2024 års schablonbelopp. Det är viktigt att skilja på när utdelningen sker (vilket år) och när du deklarerar den (året efter). Utdelning som tas ut i december 2024 deklareras på inkomstdeklarationen för 2024, medan utdelning i januari 2025 deklareras på 2025 års deklaration. Vill du utnyttja två års gränsbelopp snabbt kan du dela ut i slutet av ett år och början av nästa.
Förenklingsregeln påverkas inte alls av dina löneuttag. Schablonbeloppet är fast oavsett om du tagit hög lön, låg lön eller ingen lön. Det är en stor skillnad mot huvudregeln, där löneunderlag från de senaste åren styr hur stort gränsbelopp du får. Om du vill jämföra huvudregeln med förenklingsregeln behöver du dock veta vad du tjänat, eftersom det kan ge ett högre gränsbelopp om lönerna varit höga. Men om du enbart ska använda förenklingsregeln kan du bortse från löneuttag helt.
Om du delar ut mer än gränsbeloppet (schablonbelopp plus eventuellt sparat utrymme) beskattas det överskjutande beloppet som lön istället för kapitalinkomst. Det innebär att du betalar marginalskatt, som kan ligga på 50% eller mer beroende på din totala inkomst. Det är inte olagligt att överskrida gränsen, men det blir mycket dyrare skattemässigt. Därför är det viktigt att räkna noga innan du beslutar om utdelning. Om du är osäker, använd en kalkylator eller rådgör med en redovisningskonsult. En liten felberäkning kan kosta dig tiotusentals kronor i onödig skatt.
Strategiskt väljer du förenklingsregeln när du vill ha enkelhet och förutsägbarhet, eller när du har låga löneuttag som gör huvudregeln mindre fördelaktig. Huvudregeln kan ge högre gränsbelopp om du och eventuellt närstående har höga löner, eftersom den bygger på löneunderlag multiplicerat med en viss procent. Om du har ett nystartat bolag utan lönehistorik, eller om du arbetat deltid med låg lön, blir förenklingsregeln ofta bättre. Men om du haft höga löner i flera år kan huvudregeln ge dig ett gränsbelopp som vida överstiger schablonbeloppet. Räkna alltid båda metoderna och välj den som ger dig högst gränsbelopp för lågbeskattad utdelning – du får själv välja varje år.
