Kryptovalutor har länge befunnit sig i ett slags juridiskt ingenmansland och blockkedjetekniken har sprungit ifrån lagstiftningen. Men EU har nu vidtagit steg för att hinna ikapp. Från slutet av 2024 gäller MiCA – ett gemensamt regelverk för hela unionen. För första gången får kryptomarknaden riktlinjer som inte bara talar om vad man får göra, utan också hur man ska göra det.
En stor dragkraft hos kryptovalutor har varit deras frikoppling från banker, myndigheter och tröga institutioner. Men friheten har haft ett pris. När marknaden exploderade följde bedrägerier, förlorade tillgångar och bolag som kollapsade utan förvarning. Många småsparare stod kvar med tomma plånböcker.
MiCA-förordningen kommer som ett svar på bristen på förtroende, det juridiska lapptäcket och de återkommande kriserna. Viktigt att förstå är att reglerna inte syftar till att bromsa, utan till att ge marknaden förutsättningar att överhuvudtaget kunna fungera på lång sikt. Läs gärna mer om MiCA-förordningen på Kryptobull, för djupare insikter.
Innan MiCA styrdes kryptomarknaden av ett virrvarr av nationella regler och tolkningar. I en del EU-länder fungerade det nästan helt fritt, medan andra stängde dörren. För investerare och företagare var det en mardröm: det som var tillåtet i ett land kunde vara olagligt i grannlandet.
MiCA suddar ut gränserna. Nu får kryptotillgångar ett enhetligt regelverk som gäller överallt inom EU. Det skapar förutsägbarhet för företag som vill expandera och trygghet för konsumenter som vill förstå vad de investerar i. Det skapar också rättvisare konkurrensvillkor: samma regler för alla, oavsett var i unionen man verkar. Det här är en struktur som tidigare saknats – en slags institutionell ryggrad för en marknad som länge har saknat skelett.
MiCA-förordningen skiljer mellan tre olika typer av kryptotillgångar:
E-pengatokens är kopplade till en specifik officiell valuta – exempelvis en digital euro eller dollar. De fungerar som en slags digital plånbok för traditionella valutor. Tillgångsanknutna tokens hämtar istället sitt värde från en underliggande tillgång – till exempel guld, fastigheter eller en korg av valutor.
Slutligen finns den breda kategorin "övriga kryptotillgångar", som omfattar allt från utility tokens till olika former av blockkedjebaserade tillgångar som inte faller in under de två första definitionerna.
MiCA riktar sig inte bara till de som emitterar dessa tillgångar, utan även till aktörer som förvarar, handlar med eller marknadsför dem. Vissa undantag finns – till exempel för unika tokens som inte kan bytas mot andra, såsom vissa former av digital konst.
Många svenska kryptoföretag har redan registrerat sig hos Finansinspektionen, men med MiCA skärps kraven rejält. Från den 30 september 2025 måste de ha sökt nytt tillstånd enligt de nya reglerna.
Övergångsperioden pågår fram till den 1 juli 2026, då samtliga företag som verkar inom kryptosektorn i EU ska vara fullt MiCA-kompatibla. Det betyder att bolagen måste anpassa sina interna strukturer och rutiner, och förhålla sig till en helt ny uppsättning rapporterings- och tillsynskrav.
För att få bedriva verksamhet inom EU:s kryptomarknad krävs ett fysiskt säte inom unionen och att man står under tillsyn av en nationell myndighet. I Sverige är det Finansinspektionen som har fått denna roll och som kommer att kontrollera allt från företagens ägarstruktur till hur kunddata hanteras.
Det ställs krav på kapitalreserver, säkerhetsrutiner, datasäkerhet och riskhantering. Företagen ska kunna redovisa vem som har tillgång till vad, hur tillgångarna förvaras och hur man hanterar kundklagomål. Kundernas tillgångar måste dessutom hållas åtskilda från företagets egna. Det krävs också tydlig och ärlig kommunikation om risker, kostnader och verksamhetens miljöpåverkan.
MiCA tvingar med andra ord branschen att växa upp. Det blir svårare att gömma sig bakom tekniska termer och vaga löften. Det ger kryptobranschen ett regelverk som påminner mer om de krav som ställs på bank- och värdepappersbolag. MiCA innebär helt enkelt att de som vill vara med och spela också måste acceptera det ansvar som följer med.