Är framtiden för kreditkort i riskzonen? 

‍Framtidens krediter kommer att vara mer flexibla och tillgängliga samt tydligt anpassade utifrån konsumenternas syn på miljö och socialt ansvar. Hur väl är svenska kreditkortsföretag beredda på denna förändring?

I en rapport över den framtida kreditmarknaden, utförd av Mastercard, presenteras tre faktorer som avgörande för vilken kreditlösning som konsumenterna kommer att prioritera i framtiden. Faktorer som därmed tydligt kan påverka om kreditkort väljs före, eller efter, andra BNPL-alternativ.

Hur anpassar sig svenska kreditkortsföretag för denna utveckling? Möter de konsumenternas behov eller är framtiden för kreditkort i riskzonen?

Betala senare – med stor flexibilitet

En faktor som Mastercard ser som avgörande är att konsumenterna i allt större grad vill kunna betala ett inköp flexibelt och på många olika sätt. Ett tydligt bevis på detta är Klarnas internationella framgång. Inköp kan kopplas till Klarnakontot både via faktura och kort varpå återbetalning kan ske med allt från månadsfaktura till delbetalning. Dessutom går det att få sparränta på kortkontot och cashback på många inköp. De tar därmed ett ”helhetsgrepp” över kedjan från inköpstillfället till betalningen.

Utvecklingen kan delvis ses inom kreditkortsbranschen då allt fler kort erbjuder flera betalningsalternativ. Utöver att betala kreditkortsfakturan via bankinbetalning går det exempelvis att genomföra direkt med Swish. Dessutom blir det allt vanligare att enskilda inköp kan lyftas ut för extern delbetalning.

Säker och snabb tillgång till krediten

En annan faktor som anses vara avgörande är ”säker och snabb tillgång till krediten”. Det innebär exempelvis att kreditföretagen utnyttjar  ”…the full potential of new technologies such as Open Banking”.

Tjänster som blivit tillgängliga via Open Banking kan än så länge främst ses inom debetkort även om ett par kreditkort börjat implementera dessa lösningar. I korthet handlar det om att kundernas finansiella data, hos exempelvis en bank, enkelt kan delas till andra aktörer men även via delade konton.

För kreditkortsföretag skulle det exempelvis kunna innebära att flera olika krediter samt sparkonton kan ses via en och samma app. Detta på ett liknande sätt som att flera appar för debetkort kan integreras med banker och därmed skapa en större överblick över den privata ekonomin.

ESG-integration

Den tredje faktorn är integration av ESG. Förkortningen står för ”Environment, Social & Governance” (Läs mer på Swedbank.se). Det är en långsiktig trend med allt mer medvetna konsumenter inom frågor kring miljö och socialt ansvar.

Konsumenterna förväntas inte bara utvärdera kreditalternativen utifrån ränta, tillgänglighet och flexibilitet utan även vilket ansvar som kreditföretaget tar inom olika områden. Mastercards rekommendation är därför att företagen ”empower customers to act on causes close to their hearts and equip customers to improve their financial health.

Inom denna kategori ligger debetkorten betydligt längre fram i utveckling än kreditkorten. Med exempelvis kort från Swedbank, Lunar och Revolut går det skapa budget och sparmål samt få tips för att ”improve their financial health”. Ytterst få kreditkort har valt att ha profil mot miljö, socialt ansvar eller förbättrad privatekonomi. Bland de få undantagen finns Ålandskortet som har en integration som beräknar koldioxidutsläpp för alla kortinköp. 

Kreditkort blir mer populärt

Trots att kreditkortsföretag än så länge bara delvis implementerat de framgångsfaktorer som Mastercard identifierat ökar betalningsalternativet i Sverige, något som Alltomkreditkort rapporterat om. Statistik visar nämligen att allt fler personer använder kreditkort och 2024 nåddes en toppnotering gällande transaktionsvolymen i Sverige gällande dessa kortköp.

Ca 35 % har använt kreditkort

Vartannat år sammanställer Riksbanken statistik kring svenska folkets betalningsvanor. Bland annat får de som blir intervjuade svara på vilka betalningsmedel de använt under de senaste 30 dagar. År 2018 svarade 31% att de hade betalat med kreditkort minst en gång under mätperioden. Fem år senare, år 2023, var andelen 35%. Även om det inte är en stor skillnad påvisar det att kreditkorten är lika, eller något mer, populära idag som 2018.

Transaktionsvolymen ökar

Liknande utveckling går att se i Riksbankens sammanställning av antalet kreditkortstransaktioner som sker per år samt värdet på dessa.

År 2018 genomfördes 594 miljoner transaktioner med kreditkort i Sverige. Därefter har nivån varit volatil och varierat mellan 551 miljoner och 629 miljoner. År 2023 togs däremot ett transaktionsrekord på 648 miljoner.

Sett till summan på kreditkortstransaktionerna var även 2023 ett rekordår. Då genomfördes transaktioner för det totala beloppet av 346 miljarder vilket är en kraftig ökning sedan 2018 då nivån bara vara på 277 miljarder.

Står sig kreditkorten mot konkurrensen?

En svag ökning av användningen av kreditkort går alltså att se under de senaste åren. Samtidigt ska det ställas mot en betydligt kraftigare ökning av andra betalningsalternativ som exempelvis Swish och mobila betalningsalternativ (Apple Pay, Google Pay).

Än så länge krävs däremot att kreditkort används via dessa mobila betalningsalternativ för att en enkel kreditfunktion ska nås. I USA och Storbritannien har däremot Klarna integrerats med Apple Pay, vilket bland annat Feber rapporterat om. Det innebär att användare av Apple Pay kan välja Klarna som betalningsmetod när mobilen ”blippas” vid betalning. Klarna har därmed tagit steget mot att erbjuda sina kunder ”större flexibilitet” och ”snabb tillgång till krediten”.

Om svenska kreditkortsföretag ska kunna möta den nya konkurrensen krävs en hel del nytänkande, innovativa lösningar samt implementeringar av ESG-faktorer. Det återstår att se vilka som klarar av det.