Tuesday 3 November 2026
Dagens namn:
Den 1 december 2026 får Sverige för första gången en e-legitimation som staten själv står bakom. Den heter SverigeID, utfärdas av Polismyndigheten och ska hålla den högsta tillitsnivå som EU:s eIDAS-förordning kräver att varje medlemsland kan erbjuda. Finansmarknadsminister Niklas Wykman har sagt att staten här har en skuld och att landet sedan länge borde ha haft en statlig e-legitimation. För hushållsekonomin är det intressanta ändå inte vad SverigeID gör, utan vad den inte gör. Swish-betalningen till grannen och kontobetalningen via Trustly godkänns fortfarande med BankID, och ingenting i statens plan ändrar det i december.
Vägen till den nya legitimationen går via polisstationen. Enligt Polisens information om SverigeID kopplas e-legitimationen till det nationella id-kortet, och kort som utfärdats före den 1 december kan inte användas. Den som vill ha SverigeID behöver alltså ett nytt id-kort och ett besök hos polisen, och därefter används legitimationen i en app i mobilen, som är den enda godkända enheten. Åldersgränsen är det år man fyller nio. Polisen beskriver SverigeID som ett komplement till andra e-legitimationer, och den första versionen handlar om att identifiera sig och logga in, till en början på polisens egna Mina sidor. Om betalningar står det ingenting.
Det är betalningarna som gör frågan till privatekonomi. BankID har enligt Realtids genomgång av e-legitimationsmarknaden omkring 8,6 miljoner användare, som i genomsnitt loggar in 2,5 gånger om dagen. Bolagets vd Martina Skande har sagt att konkurrens är välkommen men ifrågasätter statens lösning, eftersom den kräver ett fysiskt kort och ett besök hos polisen. I samma artikel menar Elin Ritola, Riksbankens enhetschef för betalningsanalys och innovation, att bristen på konkurrens har gjort att säkerheten hamnat i bakvattnet. Sårbarheten är inte teoretisk. Våren 2025 låg BankID nere efter en överbelastningsattack, och redan 2022 stod telefonbedrägerier för 20 procent av de anmälda bedrägerierna men för nästan hälften av brottsvinsterna. I de fallen hade offret lurats att godkänna transaktioner med BankID.
Hur djupt beroendet sitter syns tydligast där pengar ska fram snabbt och åt båda hållen. Swish ägs av landets banker, skriver betalleverantören Adyen, medan Trustly flyttar pengar direkt mellan bankkonton. Det är två olika system, men de delar samma inloggning. Titta exempelvis på vilka betalningsmetoder vera och john har ser mönstret i liten skala: både Swish och Trustly bekräftas med BankID, lägsta beloppet är 100 kronor och inga kortnummer eller kontouppgifter lämnas ut. En Swish-insättning stannar vid 15 000 kronor per transaktion, medan Trustly klarar 50 000 kronor åt båda hållen. Swish-taket är detsamma som den högsta dagliga gräns som SEB:s kunder kan välja utan att höja den tillfälligt. Att betalningen går direkt och utan avgifter är det kunden ser. Det kunden inte ser är att hela tryggheten vilar på en enda legitimering. SEB skriver det rakt ut i sin kundinformation om Swish: är ens mobila BankID spärrat går det inte att betala.
Det är just den luckan Riksbanken pekar på i Betalningsrapport 2026. Banken skriver att BankID har gjort många väldigt beroende av en enda kommersiell aktör, och att en statlig e-legitimation som fungerar för betalningar vore ett viktigt komplement. Som vinster nämns ett andra alternativ om BankID störs, mer konkurrens och bättre tillgång för grupper som i dag har svårt att få BankID, till exempel nyanlända, personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer utan svenskt bankkonto. Riksbanken anser också att legitimationen måste fungera i mobilen för att bli ett verkligt alternativ.
Villkoret i Riksbankens formulering är avgörande. Att staten utfärdar en legitimation betyder inte att den godtas där pengarna flyttas. Sedan den 1 januari 2026 måste statliga myndigheter stödja alla e-legitimationer som Digg godkänner, och riksdagen beslutade i juni att samma krav från den 1 december 2026 också ska gälla kommuner, regioner och privata utförare av offentligt finansierad verksamhet som skola och vård. Banker och andra privata företag står däremot fria att fortsätta använda enbart BankID. Bankerna, som äger Swish och där kunderna ansöker om sitt mobila BankID, berörs inte av lagen.
För den som saknar BankID, eller som efter ett bedrägeriförsök inte längre vill använda det, är SverigeID ändå ett verkligt framsteg. Kristofer von Beetzen på Freja eID har pekat ut vilka som i dag hamnar utanför: barn som behöver e-legitimation för att läsa sin journal, äldre som blivit misstänksamma mot BankID efter bedrägerier, personer med funktionsnedsättning och personer utan svenskt personnummer, som inte kan få BankID alls. SverigeID ger de flesta av dem en väg in i myndigheternas e-tjänster som inte går via en bank, och den bygger på det europeiska regelverk som ska göra legitimationen användbar i hela EU. Den som saknar personnummer kan dock i regel inte heller få SverigeID, och barn kan få den först det år de fyller nio. Men den som hoppas kunna använda statens e-legitimation den 1 december för att betala hyran eller skicka pengar till ett barn kommer att bli besviken.
SverigeID ska fungera som en digital reservnyckel, för att använda Realtids ord. Bilden stämmer, med en reservation. En reservnyckel är bara värd något om den passar i samma lås som originalet, och i Sveriges betalningar sitter låset fortfarande hos bankerna.
