Wednesday 12 November 2025
Dagens namn: Konrad, Kurt
Saabs senaste kontrakt med Försvarets materielverk (FMV) värderas till 2,6 miljarder kronor och fokuserar på fortsatta konceptstudier för framtida stridsflyg. Denna order, som sträcker sig över perioden 2025–2027, bygger vidare på tidigare arbete inom KFS-programmet (konceptstudier för framtida stridsflyg) och inkluderar både bemannade och obemannade lösningar. Det understryker Sveriges satsning på avancerad luftkrigföring i en tid av ökade geopolitiska spänningar.
Genom samarbetet med FMV, Försvarsmakten och partners som GKN Aerospace och FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) kommer Saab att utveckla teknik inom AI, sensorfusion och autonoma system. Lars Tossman, chef för Saabs affärsområde Aeronautics, betonar att “denna order sätter nästa steg i vår gemensamma resa för att leverera innovativa lösningar som möter framtidens operativa behov för svenska Försvarsmakten och andra kunder”. Kontraktet expanderar från det tidigare avtalet från mars 2024 och lägger större vikt vid obemannade plattformar, vilket speglar en global trend mot hybrida luftsystem.
KFS-programmet, startat 2022, syftar till att utforska efterföljare eller uppgraderingar till JAS 39 Gripen, vars tjänstliv sträcker sig till 2040-talet. Saab, med huvudkontor i Linköping och över 600 levererade Gripen-plan globalt, spelar en central roll som ledande tillverkare av stridsflyg. Företagets Aeronautics-division sysselsätter cirka 5 000 personer och fokuserar på integration av AI och drönarteknik i ett “system of systems”-perspektiv.
FMV:s uppdrag är att säkerställa att Försvarsmakten får effektiva system inom budgetramar, med prioritet på inhemsk industri för att stärka självförsörjningen. Denna order adresserar moderna hot som hypersoniska missiler och drönarsvärmar, drivna av Sveriges NATO-medlemskap sedan 2024 och Rysslands invasion av Ukraina. Saab samarbetar internationellt med partners som BAE Systems, vilket öppnar för exportmöjligheter i Östeuropa och Asien.
Kontraktet värderas till cirka 2,6 miljarder kronor, motsvarande runt 276 miljoner USD, och inkluderar konceptstudier, teknikutveckling och demonstratorer för bemannade och obemannade plattformar. Fokus ligger på interoperabilitet med NATO-system som F-35 och Eurofighter, samt områden som adaptiv motorteknik och cyber-resistens. Det är en förlängning av 2024 års kontrakt värt 1,2 miljarder kronor, med 50–70 procent mer tonvikt på obemannade system under 2025–2027.
Beslut om fullskalig utveckling väntas kring 2028–2030, med potentiell produktionsstart på 2030-talet. Totalt uppskattas KFS-budgeten till 5–7 miljarder kronor fram till 2030. För Saab innebär det en intäktsökning på cirka 1 procent av 2024 års omsättning på 50 miljarder kronor, och stärker positionen som kostnadseffektiv alternativ till dyrare fighters.
Saabs samarbete med FMV har en lång historia, med KFS som en naturlig fortsättning på Gripen-utvecklingen. År 2022 tecknades det första kontraktet värt 400 miljoner kronor för grundstudier, som reagerade på Ukraina-kriget och ledde till idéer om “Gripen Next Generation” med drönarintegration.
I mars 2024 utökades studierna till 1,2 miljarder kronor, inklusive systemintegration. Tidigare milstolpar inkluderar 2019 års order på 60 Gripen E/F-plan för 80 miljarder kronor och 2023 års uppgradering av befintliga plan med AESA-radar för 2 miljarder kronor. Detta signalerar en övergång från uppgraderingar till disruptiv innovation, med fysiska tester planerade för 2026.
| År | Kontrakt | Värde (SEK) | Fokus |
|---|---|---|---|
| 2022 | Inledande studier | 400 miljoner | Hotanalys och design |
| 2024 | Första KFS-kontrakt | 1,2 miljarder | Systemintegration |
| 2025 | Fortsatta studier | 2,6 miljarder | Obemannade lösningar och demonstratorer |
För mer detaljer om det senaste kontraktet, se Saabs officiella pressmeddelande från 14 oktober 2025 på Saab receives order from FMV for continued future fighter concept studies.
Sveriges försvarsbudget har ökat med 50 procent sedan 2020 på grund av hybridhot från Ryssland, som cyberattacker i Östersjön. NATO-medlemskapet driver krav på interoperabilitet, och KFS kopplas till FM2025+-reformen som ska dubbla flygstyrkan till 200+ plan till 2040. Jämfört med program som GCAP (Storbritannien, Italien, Japan) eller FCAS (Frankrike, Tyskland, Spanien) prioriterar Sverige nationell kontroll och Gripen som bas.
Utmaningar inkluderar höga kostnader – upp till 2 miljarder kronor per plan – och tekniska hinder som kvantberäkning för sensorer. Kritiker varnar för budgetöverskridanden, liknande Jas 39-projektet på 1990-talet. Positivt är Saabs modulära design som kontrollerar kostnader, och obemannade system kan sänka dem med 40 procent enligt FOI-experter. Kontraktet väcker intresse i exportmarknader som Brasilien och Polen, och inkluderas i EU:s European Sky Shield-initiativ.
Ytterligare insikter om Saabs expansion i framtida stridsflygstudier finns i Aviation Weeks analys på Saab expands future combat aircraft development studies.
KFS, eller konceptstudier för framtida stridsflyg, är ett svenskt initiativ från 2022 för att utveckla efterföljare till Gripen. Det är viktigt för att möta moderna hot som drönarsvärmar och hypersoniska vapen, särskilt i Östersjöregionen efter Rysslands invasion av Ukraina. Programmet stärker Sveriges självförsörjning och NATO-interoperabilitet, med fokus på både bemannade och obemannade lösningar för en robust luftstyrka till 2040.
Kontraktet på 2,6 miljarder kronor motsvarar cirka 1 procent av Saabs 2024-omsättning på 50 miljarder kronor och ger intäkter över 2025–2027. Det stärker Saabs exportposition, där 80 procent av intäkterna kommer från utlandet, och öppnar för uppgraderingar i marknader som Asien. Långsiktigt kan det leda till nya order och jobbskapande i Linköping, men kräver hantering av risker som budgetförändringar.
Studierna täcker AI-baserade autonoma system, sensorfusion och stealth-teknik för demonstratorer. Fokus ligger på “system of systems” för integration med drönare och NATO-plattformar som F-35. Dessa innovationer adresserar cyberhot och adaptiv motorteknik, med potential att sänka kostnader genom modulär design och obemannade komponenter.
KFS prioriterar inhemsk utveckling baserad på Gripen, till skillnad från FCAS (Frankrike, Tyskland, Spanien) som betonar obemannade “loyal wingmen” i europeiskt samarbete. NGAD i USA fokuserar på stealth och AI för 6:e generations fighters, medan KFS håller kostnaderna lägre genom uppgraderingar snarare än helt nya plattformar. Sverige observerar dessa men behåller kontroll för jobbskapande och exportflexibilitet.
Riskerna inkluderar budgetöverskridanden, som i Jas 39-projektet från 40 till 100 miljarder kronor på 1990-talet, och tekniska utmaningar med AI och kvantberäkning. Geopolitiska förändringar kan påverka finansiering, och oppositionen i Riksdagen varnar för förseningar. Saab mildrar detta genom lärdomar från tidigare projekt och fokus på hållbarhet, som gröna material i linje med EU:s Green Deal.
Obemannade system i KFS expanderar med 50–70 procent i den nya fasen och kan dubbla flygstyrkan till 2040 genom kostnadseffektiva drönarsvärmar. De stärker NATOs norra flank mot ryska hot och minskar risker för piloter, men kräver ny operativ doktrin. Enligt experter som Wilhelm Mohr på FOI kan de sänka kostnader med 40 procent, vilket stödjer Sveriges totalförsvarsreform och export till allierade.
För bakgrund om tidigare order, läs mer på Saab receives order for Swedish future fighter concept studies. Analys av geopolitiska implikationer finns i Eurasian Times artikel på After JAS 39 Gripen, Sweden pushes its next-generation fighter program.
